1.
Flickan kom ifrån sin älsklings möte

by Jean Sibelius, text J.L. Runeberg

Flickan kom ifrån sin älsklings möte,
kom med röda händer. Modern sade:
"Varav rodna dina händer, flicka?"
Flickan sade: "Jag har plockat rosor
och på törnen stungit mina händer."

Åter kom hon från sin älsklings möte,
kom med röda läppar. Modern sade:
"Varav rodna dina läppar, flicka?"
Flickan sade: "Jag har ätit hallon
och med saften målat mina läppar."

Åter kom hon från sin älsklings möte,
kom med bleka kinder. Modern sade:
"Varav blekna dina kinder, flicka?"
Flickan sade: "Red en grav, o moder!
Göm mig där och ställ ett kors däröver,
och på korset rista, som jag säger:
En gång kom hon hem med röda händer,
ty de rodnat mellan älskarns händer.
En gång kom hon hem med röda läppar,
ty de rodnat under älskarns läppar.
Senast kom hon hem med bleka kinder,
ty de bleknat genom älskarns otro!"


The Tryst

From her lover’s tryst a girl came homeward,
came with crimson fingers. Said her mother:
“What has made your fingers crimson, dearie?”
Then she answered: “I was plucking roses
‘twas a little thorn that prick’d my finger.”

From her tryst again the girl came homeward,
came with lips all crimson. Said her mother:
“What has made your lips so crimson, dearie?”
Then she answered: “I was eating berries
‘twas the juice that stained my lips so crimson.”

Yet again from trysting came she homeward,
came with cheeks so ashen. Said her mother:
“What has made your cheeks so ashen, dearie?”
Then she answered: “Dig a grave, oh mother!
Hide me there and set a cross above it,
on the cross then cut the words I tell you:
“Homeward once she came with crimson fingers,
crimson were they from her lover’s fingers.
Then again she came with lips all redden’d,
redden’d were they by her lover’s kisses.
Last of all she came with cheeks all ashen,
turn’d ashen by her lover’s falsehood!”